• XABCDE
• Somatisk bedömning med vitalparametrar och triage enligt SATS (om detta kan utföras, vid avvikelse ska det framgå tydligt i dokumentation)
• Psykiatriskt triageringsunderlag
• Suicidriskbeömning vb
• Påminn om säkerhetsplan, om sådan finns

Bedömning:

Barn kan vårdas enligt LPT, det finns ingen juridisk nedre åldersgräns. Samma kriterier som för vuxna gäller:

• Allvarlig psykisk störning
• Negativ till vård
• Vara i oundgängligt behov av heldygnsvård.

I praktiken blir LPT aktuellt endast då ungdomen börjar blir stor till växten och svårbegränsad av sina vårdnadshavare och kriterierna ska vara uppfyllda. Man ser på nationell nivå mkt allvarligt på tvångsvård av barn och man vill minimera den typen av vård.

Handläggning prehospitalt vid misstänkt behov av tvång

Polis kan besluta att omhänderta för vård om;

• Patienten befaras lida av allvarlig psyk störning enligt kriterier ovan OCH kan tros vara farlig för sig själv eller andra eller i övrigt är i behov av omedelbar vård.
• Om vården har/får tillräckligt underlag för att bedöma att vårdintygsbedömning krävs (d.v.s. behov av LPT förefaller finnas) kan vården begära handräckning av polis för att föra patienten till vården för bedömning. Det sker med varierande skyndsamhet utifrån polisens prioriteringar och den information som finns.

Legitimerad läkare (primärvård) kan utfärda vårdintyg i hemmet. Medverkan och behov av tillsyn avgör sedan hur patienten kommer till vården. Det kan ske med egen transport, taxi, ambulans eller med sk handräckning av polis.

För patientens bästa ska också den lokala BUP mottagningen (dagtid vardagar) eller BUP:s beredskapslinje konsulteras. Detta då det inte är ovanligt att social indikation föreligger och berörd socialtjänst behöver kopplas in för att tillgodose barnets skyddsbehov.

Tänk På

• Vid psykiatriska larm är det ofta närstående som larmat. Patientens inställning till vård kan vara oklar. Försök etablera bärande kontakt, d.v.s. prata lugnt, förklara att någon som är orolig för patienten har larmat. Tänk på det egna kroppsspråket.
• Om ett barn eller ungdom inte vill/orkar/kan prata själv – säg – ”jag frågar mamma/pappa lite först så kan du lyssna o lägga till om ngt blir fel” – då involverar du barnet och hen kan lugnt spana av hur du agerar och om föräldern litar på dig.
• Förhandla stegvis mot en säkrare situation om patienten befinner sig i ett farligt läge.